RAPPORT

Social Business Lab

Nu stänger vi labbet.

Vi har beslutat att samla ihop provrören, släcka bunsenbrännarens intensiva låga och hänga av oss labbrockarna. De senaste åren har bjudit på fantastiska möten, ny kunskap och varma minnen. Därför känns det vemodigt att sätta punkt för det här kapitlet men samtidigt spännande att göra något nytt.

Det hela började som en idé om att skapa en plattform för samverkan mellan näringslivet och privat sektor genom ett möte – ett näringslivsupprop. Från det mötet gick deltagarna med ny kunskap, nya insikter och kontakter men arrangören Karsten Deppert gick därifrån med en känsla av att det behövs återkommande träffar med en stabil plattform och fler insatser som hjälper nyanlända att nå sina mål om arbete, studier och att känna sig som en del av samhället.

Under de här åren har vi format ett mentorskaps- och praktikprogram och skapat en intensivkurs inom programmering för nyanlända. Vi har skapat nätverksplattformar på engelska och arabiska för nyanlända där experter berättat om entreprenörskap och det lokala näringslivet. Vi har diskuterat integrationssamarbeten över luncher i Helsingborg och under 12 timmar långa maratonsamtal i Stockholm.

Vår vana trogen har vi försökt fånga processen och resultatet i labbrapporter så här kommer en sista labbrapport över experimentet “Social Business Lab”.

Syfte | Hypotes

Syfte

Att med innovation sprungen ur behov identifiera effektiva lösningar på samhällsutmaningar.

Hypotes

Genom att arbeta med plattformar för samverkan och arbeta tvärsektoriellt är det möjligt att dela kunskap, erfarenhet och kontakter som skapar förutsättningar för ett mer effektivt arbete.

Metod

Vi förstod tidigt att det fanns behov av flera olika projekt och lösningar. Dessutom fanns det stor potential att kombinera och komplettera de redan existerande initiativen. För att samla den kollektiva kunskapen så startade vi ett nätverk med integratörer som delade sin kunskap, erfarenhet och som tipsade varandra om relevanta artiklar, event och kontakter. Träffarna skedde månatligen via integrationsluncher eller på nätet via Facebook. Vi var även med och arrangerade två stora samtal kallade Sverige 3.0 med över hundra integratörer från hela Sverige.

Digitalisering och teknik är ett genomgående intresse hos oss och genom att vi satt mitt i Helsingborgs IT-centrum så var det naturligt att se tekniken som en brygga för integration. Tillsammans med Visionsfonden och Skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborg skapade vi flera projekt som introducerade unga till programmering och syftade till att ge möjlighet för deltagarna att skapa ett intresse oberoende av sociala och ekonomiska förutsättningar. Inom IT-sektorn såg vi även de skriande behoven av kompetens inom de närmsta åren och drivkraften hos många att ge sig in i branschen men som saknade möjlighet att studera på universitet eller högskola. Baserat på intervjuer från lokala företag och med programmerare som lärare startade vi en intensivutbildningen SBL: Front End med Vuxenutbildningen i Helsingborgs stad.

Under vintern 2018/2019 samarbetade vi med en kommun i Norrland och genomförde en samtalsutbildning med Samtalsaktivisterna under ledning av Navid Modiri. Utbildningen bestod av fyra heldagar tillsammans med skolpersonal från två skolor i kommunen och syftade till att ge personalen verktyg för att förbereda sig inför och hantera obekväma samtal kopplade till rasism. Utöver satsningar inom integration har vi även drivit Entreprenörskolan i Helsingborg, Eslöv, Höör och Hörby. Vi har varit processledare för konferenser och modererat event. Under våren 2019 var vi med och drev projektet Last Mile Hack. som riktade fokus på de utmaningar som handeln och logistikbranschen står inför och som ställer stora krav på nya tekniska lösningar och samverkan över organisationsgränser.

Resultat

Inom social hållbarhet är det svårt att mäta effekt då deltagarna ofta är engagerade i flera insatser och många effekter kräver en längre tidshorisont för exakt resultat. Läs gärna de respektive labbrapporterna för att få en mer detaljerad bild av projekten.

Av deltagarna på SBL: Front-End fortsatte 77% av eleverna att arbeta eller studera inom IT. Vår målsättning var att ha en jämlik könsfördelning och från att ha en balans på 20% kvinnor och 80% män under den första terminen hade de senare en balans 45% kvinnor och 55% män.

Över 50 nyanlända deltog i yrkesmentorskapet och praktikprogrammet. Majoriteten upplevde att de fick en bättre förståelse för det svenska näringslivet och värdefulla kontakter. Flera av deltagarna fick arbete eller började studera.

Under de båda eventen Sverige 3.0 deltog totalt 254 deltagare från 120 organisationer. 20 integrationsluncher arrangerades i Helsingborg med 200 unika deltagare från 70 organisationer. Alla dessa event resulterade i många nya kontakter, kunskapsutbyten och samarbeten samt en ökad energi och motivation att arbeta med integrationsfrågor.

Last Mile Hack lockade 90 deltagare som bildade 17 lag med varsin unik lösning på en utmaning. Flera av lagen har tagit vidare sin lösning med företagen på plats. Eventet satte frågan om “last mile distribution” på agendan och fungerade som en plattform att utbyta kunskap, erfarenheter och kontakter.

Slutsats

Vad drar vi för slutsats av alla projekt, event och träffar? Något som går som en röd tråd genom verksamheten är värdet av den kollektiva intelligens och gemenskap som skapas i nätverk. Ett tips eller ett råd från rätt person vid rätt tidpunkt kan vara avgörande och organiserade nätverk är en bra kanal för att öka sannolikheten för det. Just projekten Sverige 3.0, näringslivsuppropen och Integrationsluncherna har arbetat med två tydliga teser:

  • att det sker för få samtal mellan insatser som görs (från såväl kommuner, regioner, statliga och ideella organisationer som från näringslivet).
  • att det skapas många goda effekter och samarbeten genom att sätta människor som är involverade med att driva projekt i samma rum, utan att det i sin tur skapar mer byråkrati eller nya projekt.

Dessa teser har helt klart visat sig stämma. En viktig lärdom är att just inte göra för mycket – sätter du 2, 20 eller 200 drivna personer som har olika engagemang i samma fråga i ett rum kommer otroligt mycket samverkan, förbättringar och effektivare insatser att komma ut – utan att det i sin tur behöver bli ett nytt projekt.

En annan slutsats är också att det finns mycket engagemang och hjärta i dessa frågor hos många men att insatser ofta lider av “kortsiktig” finansiering, som kan vara 1-3 år, som leder till att det är svårt att få till systematisk förändring på riktigt. Kortsiktig finansiering har dock även fördelar, för det gör att ineffektiva insatser lättare fasas ut men bristen på långsiktig systematik gör att många saker som har väldigt hög effektivitet inte kan fortlöpa, vilket är ett stort slöseri med resurser.

En insikt som följer av det oräkneliga antalet frågor vi ställt av typen “vad behöver du hjälp med?” och “vad kan du bidra med?” är att det finns en så stor vilja att hjälpa varandra. Det är rent utav dumdristigt att inte fråga om hjälp av fåfänga eller liknande svepskäl.

Stort tack till alla som vi har haft förmånen att få samarbeta med och som vi fått be om hjälp ifrån och tack till alla som kommit till oss och bett om hjälp. Nu när vi stänger dörrarna vill jag tänka att dessa två frågor har bidragit till en positiv utveckling.